Renströmska badanstalten

 

Tankar kring ett gammal fotografi och en svunnen badepok.


kvinnohistoria, göteborg, majorna, karl johansgatan, renströmska bandanstalten, badanstalt,

Vi har hamnat på Renströmska badanstalten i Majorna där det vankas kafferep. En inte alltför vild gissning är att fotografen arrangerat bilden en aning, då kaffebordet dukats precis vid trappan till den kvinnliga avdelningen och receptionen. Tyvärr är damerna på denna fantastiska bild från 1908 okända för mig, en av dem lär dock heta Hanna enligt en anteckning på dess baksida. Hade vi gått nedför trappan skulle vi hamnat vid korsningen Djurgårdsgatan/Karl Johansgatan där tidens stora sensation dundrade förbi, den elektriska spårvagnen. Var det en lördag skulle vi förmodligen också mötts av en kö med människor som ville komma in. Många av stadsdelens arbetare saknade långt in på 1900-talet rinnande vatten och moderna bekvämligheter som dusch var inte ens att tänka på. På lördagarna efter arbetes slut var det populärt att gå hit och många gubbar dröjde gärna sig kvar en stund för lite finskt bastubad och för att avnjuta en pilsner som gick att köpa i receptionen. Männen var överrepresenterade i antal på badinrättningen, men som det framgår på inskriptionen på väggen fanns även möjlighet för kvinnor att bada

 

Renströmska badanstalten i Majorna invigdes 1892 som en filial till det betydligt mer välkända Hagabadet, eller Renströmska Bad- och tvättinrättningen som det ursprungligen hette. Badet i Haga öppnade 1876 och är precis som det i Majorna uppfört med pengar ur den förmögne Sven Renströms fond. Dessa kompletterades 1910 med en badanstalt i Olskroken och fem år senare med en i Lundby. Om styrelsen fått bestämma, hade emellertid badet i Majorna kanske aldrig blivit verklighet. När frågan om uppförandet av en filial aktualiserades såg den helst att den nya anläggningen förlades innanför vallgraven. Vidare höjdes röster för att det skulle vara ett förstaklassbad för de mer bemedlade i samhället, till detta två finska badstugor för arbetarbefolkningen. Ett förstaklassbad ansågs hedra staden bättre och dessutom vara mer inkomstbringande. Detta väckte protester från flera håll. Den som motionerat förslaget om att förlägga det i Majorna var rektor C. F. Winkrans, han menade att arbetarstadsdelen Majorna var den plats som var i mest behov av en badinrättning. En beredning tillsattes i frågan som kom fram till att Winkrans förslag var det mest önskvärda, inte minst då det överensstämde bättre med den Renströmska donationens syfte. Att det fanns ett behov visade sig redan året, då 22 489 bad av olika slag noterades. Det rörde sig främst om Finsk bastu och vanliga karbad, de mer exklusiva baden med romerska finesser och annat som fanns i Haga fick man klara sig utan i Majorna.

 

När första världskriget bryter ut får det direkt konsekvens på stadens badinrättningar. Badet i Haga får kraftigt inskränkta öppettider och filialerna i Majorna, Olskroken och Lundby hålls stängda. Orsaken var främst den bränslebrist som rådde här och på andra håll i landet. Baden värmdes nämligen upp med pannor som slukade stora mängder bränsle. Kriget tärde hårt på Renströmskas ekonomi, men efter dess slut tar verksamheten åter fart och 1923 är den så god att badet i Majorna genomgår en omfattande renovering och ombyggnad. Förutom en uppsnyggning och ett bättre lokalutnyttjande så automatiserades hela pannsystemet i källaren. I samma källare inrättades även en helt ny tidssparande tvättinrättning.

 

Badet i Majorna kom att överleva de övriga tre (även om det åter går att bada i Haga idag). Åren efter andra världskrigets slut görs runt 70 000 bad om året i Majorna. Först 1977, efter 85 års badande tog sagan slut. Då hade siffran sjunkit till runt 15 000 bad om året och hela badinrättningen var mycket sliten och nedgången. Fastigheten gjordes omgående om och anpassades till en vårdavdelning för psoriasissjuka, den funktionen har den än idag.

Som det nämns i inledningen är personerna på bilden tyvärr okända. Det är också fotografen. Det förefaller inte helt omöjligt att det är några av badanstaltens anställda kvinnor, men det får vara osagt tills vidare. Skulle någon känna till några detaljer kring bilden vore vi väldigt glada och tacksamma om vi fick ta del av det. Nedan bifogas en bild där man ser exteriören på badinrättningen. Den är tagen 1919 och lånad av Göteborgs Stadsmuseum.

Text: H. Johan Lundin | 2008-10-01

Foto: Okänd fotograf (Gamla Majgrabbars arkiv)


http://creativecommons.org


Renströmska badanstalten, göteborg, majorna, bad, bada, djurgårdsgatan, historia, arkitektur, kulturarv, badhus, badanstalt,