Johanssons hörna - Majornas Fawlty towers

 

Allt verkar normalt på Johansons Hörna när man tittar in från utsidan. Väl inne ser det fortfarande ut som en normal restaurang men sedan börjar komedin. Om du nu klarar av att skratta istället för att gråta. Service är ett okänt ord och att laga mat får här en helt ny innebörd för här skulle maten verkligen behöva lagas i meningen repareras…

Johanssons Hörna är en kvarterskrog som ligger i hörnet av den lilla rondellen där Godhemsgatan och Ekedalsgatan korsar varandra. Här ligger krogen lite för sig själv och även om läget verkar lite off så verkar ambitionerna höga. Man skyltar med att man har happy hour varje dag, dagens lunch och à la carte på kvällarna. Dessutom fungerar stället som pizzeria och sport bar och har en liten uteservering. Och själva idén är kanske inte så dum, det är i genomförandet det brister.

 

Får man beställa?

Första besöket på Johansson Hörna började med uppriktigt intresse av vad detta kunde vara för ett litet ställe egentligen efter att ha passerat det på vagnen ett flertal gånger. Väl inne så verkar det vara en ganska avslappnad atmosfär där ett gäng ungar leker mellan borden. Klockan är sju och det är lördag och förutom de två barnfamiljerna sitter några gäster och tittar på fotboll på TV:n. Dessutom sitter det sällskap som jag ämnar tillhöra vid ett bord och äter eftersom jag är lite sen. Jag sätter mig ner och språkar lite, frågar om maten var god och väntar på att få en meny. Jag får till svar att den smakar okej men att man på Pizzan som en i sällskapet äter glömt lägga på ananas. Tja, sånt kan ju hända tänker jag och börjar titta mig omkring efter servisen. Hittar henne och får ögonkontakt och räknar med att snart få en meny. Det får jag inte utan efter fem minuter går jag och letar upp en själv och börjar titta i den. Då reagerar man och säger åt mig att sätta mig på min plats så kommer dom och tar beställningen. Det går ytterligare några minuter innan hon kommer och frågar vad jag vill ha, jag beställer en kycklingrätt med potatisgratäng och öl till det. Ganska snabbt kommer hon tillbaka och säger att gratängen är slut men att jag kan få klyftpotatis istället vilket jag accepterar. Fem minuter senare har jag fortfarande ingen öl eller bestick och servitrisen står och putsar bestick i en övrigt nästan öde lokal eftersom barnfamiljerna gått. Jag gör en påstötning och får ett par minuter senare min öl men fortfarande inga bestick. Ytterligare tio minuter senare uppenbarar sig maten och eftersom jag fortfarande inte fått bestick så får jag gå och be om dem och otroligt nog kommer så en kniv och gaffel till min plats efter att hon putsat färdigt hela restaurangens samlade besticklager.

 

Brända potatisflingor med ketchup

Med bestick i näven så kunde jag äntligen gå loss på maten. Men säg den lycka som varar. Definitionen på klyftpotatis är tydligen på Johanssons tunt skivad potatis som steks utan att vändas vilket ger en underbar bränd yta på ena sidan och en trevlig rå yta på den andra. Till detta serverades lite sallad (den var faktiskt okej) och en bit kycklingfilé (smakade varken bu eller bä) samt två såser. Den ena var någon form av balsamvinägersås som funkade men till min häpnad så var den andra röda såsen en helt vanlig klick med ketchup. Originellt minst sagt. Eftersom ingen i sällskapet var direkt imponerade av stället så skippade vi efterrätt och kaffe. Istället betalade vi raskt och gick ner till Red Lion som kändes som paradiset i jämförelse. Men det hade säkert de flesta ställen gjort.

 

Nått positivt att säga?

Kanske var det en riktig oturskväll jag råkade ut för kan man tänka. Men med GP:s överkryssade fyr i betyg och andra vänners rapporter så är det tyvärr så att stället inte håller någon högre klass, om någon klass alls. Mycket av misstag och smaklös mat kan ändå vändas till nått positivt om personalen är trevlig och mån om en, men allt det saknas tyvärr också. Eftersom stället inte är så välbesökt (hur stället kan gå runt är en gåta) så är en av de få saker jag skulle kunna tänka mig att göra här är att titta på fotboll och dricka öl då ingen kommer att skymma sikten för mig då stället troligtvis är tomt sånär som på mig själv. Men bäst vore då om man som kund fick ta med sig sina egna öl eftersom man då kunde vara säker på att få nått att dricka.

 

Text: Tobbe Johansson | 2008-05-21

Foto: M Andersson



http://creativecommons.org