Kaserntorget 1939

I vår serie "Tankar kring ett gammal fotografi" har vi rört oss innanför stadens Vallgrav och tittat närmare på Göteborgs Handelsbanks gamla fastighet på Kaserntorget 2.

Kaserntorget, göteborg, ekelundsgatan, göteborgs handelsbank, 1939, historia, fasad,

En okänd man kommer gående utanför Göteborgs Handelsbanks kontor på Kaserntorget 2. Han ser lite uppgiven ut. Hållningen är hängig och blicken verkar riktad mot den stenlagda trottoaren. Året är 1939 och kanske anar han vad världen står inför. I Tyskland har Hitler spänt de militära musklerna hotfullt och dragit åt snaran för landets judar. Yrkesförbud har införts, körkort har dragits in och det är inte längre tillåtet för de tyska judarna att gå på varken bio, teater eller konserter. Även i Sverige och Göteborg känns de antisemitiska vindarna av.

Mannen i rocken är okänd, men tillhör förmodligen en av Göteborgs då knappt 280.000 invånare. Precis som idag var Kaserntorget en ganska livlig och trafikerad plats. Stora delar av bebyggelsen har dock fått ge vika för modernare skapelser och idag reser sig en sexvåningsfastighet på platsen där banken var belägen. Den nya byggnaden uppfördes 1956 som affärshus åt direktör N Malmström i mycket tidstypisk stil (Malmströms herrekipering låg kvar till 1979).

Tomten där banken är placerad är gammal och har i det närmaste varit kontinuerligt bebodd sedan 1600-talets mitt. Byggnadens ålder är inte känd, men en byggnadsritning från 1887 avslöjar att fastigheten byggdes om till sitt nuvarande utseende vid denna tid. Vi vet också att en äldre föregångare brunnit ned till grunden i samband med den omfattande brand som härjade i staden 1804. Den avbrända tomten köptes då av krögare Johan Kindgren som kort därefter lät uppföra en fastighet, om det är samma byggnad som renoverades och byggdes om 1887 och som syns på bilden får dock vara osagt.
När det gäller bankverksamheten så hade den inrättats i byggnaden 1923. Kontoret tillhörde då Nordiska handelsbanken men övergick 1929 till Göteborgs handelsbank. Banken låg kvar till 1948 då transportföretaget Freys Express flyttade i i banklokalerna. Vid den här tiden var dock hela bankkoncernens dagar räknade. Året efter övertog nämligen Skandinaviska banken det mesta av verksamheten som då omfattade omkring sextio bankkontor. Göteborgs handelsbank avvecklades.

Mer precist var den okände mannen kommer gående från kan vi inte veta. Kanske har han varit inne på AB Sven Uhlens herrkonfektion som kan anas till höger i bild. Eller varit inom caféet i byggnaden bredvid Uhlens. Han kan också komma från juvelerare Eric Svensson butik. Den var belägen ytterligare en bit åt höger utanför bild, på Skanstorget 6 där Vallgatan passerar förbi. Brukade han gå här ofta? Passerade han möjligen Kaserntorget på väg till och från arbetet? För historieskrivningen spelar detta förstås allt detta ingen som helst roll. Samtidigt är det just sådana här till synes obetydliga ögonblick som utgör själva historien, vardagslivet och allt vad det innebär.

Om vi riktar blicken åt bildens vänstra kant anar vi en hörnfastighet i sten, vars bortre fasad vetter mot Kungsgatan. Det är en gammal, putsad tvåvåningsfastighet med valmat plåttak som ägdes av en rad olika bagare under 1800-talet (bland annat bagaren J.E. Reuterfeldt och bagarmästare C. J. Jacobsson). När bilden togs 1939 ägdes fastigheten av änkefru Anna Jacobsson och innehöll bland annat en damfrisering, mönsteraffären Parisienne, en fruktaffär och C A paterssons urmakeri. Dessutom låg det ett café i den delen av huset som vetter mot Kungsgatan. Här har också legat en paraplyfabrik vid något tillfälle.
Kvarteret vi ser gick och går fortfarande under det poetiska namnet Sidenvävaren, det är beläget i stadens andra rote.


Text: H Johan Lundin | 2015-05-15

Foto: Otto Thulin

Fotokälla: Göteborgs stadsmuseum




http://creativecommons.org