Vad är Majorna?

 

Vad är Majorna? Svaret kan tyckas enkelt - en stadsdel i västra Göteborg. Men vilka de exakta gränserna är eller vad skillnaden är mellan en stadsdel, rote eller stadsdelsnämnd kanske inte alla vet. Allt detta och lite till får här sin förklaring, men som det kommer att visa sig så är det inte så enkelt. Det finns såväl historiska, administrativa och folkliga tolkningar på vad Majorna var och är...

Folk har det bott i Majorna sedan hedenhös. De tidigaste tecknen på att folk bodde här är över 8000 år gamla (en period som arkeologerna kallar för sandarnakulturen). Men detta handlar ju inte om något som kallades Majorna och har således inget att göra med dagens Majorna även om det förstås kan vara intressant (mer om sandarnakulturen kan du läsa här). Första gången Majorna omnämns i en offentlig handling var 1652 och på en karta 1655. Troligen hade namnet då redan använts en tid men det är osäkert hur länge. Handlingen från 1652 består av olika räkenskaper och bl.a. anges det bo 18 personer i Mayerne. Stavningen är ju lite udda men förutom Mayerne har även stavningen Majerne, Maijerne och Maijorna använts för att på 1700-talet börja stavas som idag. 18 personer är ju ingen stor befolkning och skulle de funnits utspridda i dagens Majorna så skulle det varit en synnerliggen glesbefolkad stadsdel. Men som det visar sig på kartan från 1655 så är det endast sju små stugor i en klunga som kallas för Majorna. Stugorna låg ganska exakt där Slottsskogsgatan idag möter Karl Johansgatan, alltså vid nuvarande Jaegerdorffsplasten. Det ursprungliga Majorna låg alltså i det vi idag kallar Kungsladugård!

 

Majorna växer

De sju stugor som utgör det ursprungliga Majorna var ju inte den första bebyggelsen i området utan det var Älvsborgsfästning med tillhörande kungsgård, dvs. gamla Kungsladugård. Stugorna var med stor sannolikhet bostäder åt personer som arbetade på fästningen, kungsgården eller fästningens hamn och varv. Det fanns förmodligen ett och annat hus på andra ställen i det som nu är Majorna men inte några namngivna områden utan in till dåvarande Göteborg inom sina vallgravar var det i stort sett vanlig landsbygd. Någon större bebyggelse kunde här heller inte bli eftersom kungsgårdens arealer sträckte sig långt in mot staden och täckte dagens Majorna inklusive Slottsskogen som ju var kungens egen jaktmark. Det var först när kungsgårdens marker längs Allmänna vägen på 1750-talet styckades upp som möjlighet gavs för ny bebyggelse och andra näringar att flytta hit. De näringar som det kom att handla om kan stavas fiske och sjöfart. Under mitten av 1700-talet började den stora sillperioden och till det behövdes skepp och hamnar. Hela älvstranden från fästningen till Stigberget kom i princip att bestå av militära och civila varv och hamnar och sådant som behövdes för att verksamheten skulle kunna skötas. Det fanns alltså gott om repslageri, krogar, verkstäder, salterier, trankokeri, etc. Dessutom fanns det tullare, uppsyningsmän och andra myndighetspersoner som försökte bringa ordning i detta kaos. Alla dessa personer drog förstås till sig handlare och med dem ännu fler innvånare och sakta men säkert flyttade fler verksamheter hit som bryggerier, gjuterier och sågfabriker. Inte att förglömma är Ostindiska kompaniet som ju också höll till i Majorna. Kompaniet skapade jobb inte bara i Majorna utan i hela Sverige och var ett av dåtidens riktigt stora företag. Under denna period kan man säga att Majorna fungerade som en hamnstad till Göteborg.

 

Majorna blev Örgryte centrum

Majorna tillhörde från början Örgryte socken* som sträckte sig ända fram till där Oscar Fredriks kyrka idag står. I början hade själva Örgryte en större befolkning än Majorna men blev snabbt utkonkurrerat av Majorna som socknens centrum då cirka 60 % av befolkningen under slutet av 1700-talet bodde längs Allmänna vägen! Men ändå fick man åka till kyrkan i Örgryte, en resa på fem kilometer, då Majornas invånare trots många önskemål inte fick bygga en egen. Det hela gick så långt att en segsliten konflikt uppstod där bland annat personer som vägrat åka till söndagsgudstjänsten blev ställda inför rätta. Flottans varv lyckades redan år 1700 att bryta sig ut och bilda en egen församling kallad Amiralitetsförsamlingen medan övriga Majbor inte lyckades få en egen församling och kyrka förrän 1786 i och med att en av de största motståndarna, prosten Wallerius, avled. Efter bygget dröjde det inte länge förrän den nye prosten och alla övriga kyrkliga ämbetsmän flyttat till Majorna där de befann sig ända till 1833 då pastoratet gick i graven.

Mer läsning om kyrkorna i Majorna finner man här.

 

Majorna och införlivningen

Under 1800-talet kan Majornas sägas fungera som en helt egen stad och idéer väcktes faktiskt om att göra Majorna till en egen stad likväl som det fanns folk som ville införliva Majorna med Göteborg. Dock var tanken om en egen stad inte helt galen. Dåtidens Majorna var mycket större till ytan än idag och omfattade då även delar av Masthugget och Annedal. Vidare ingick i den gamla kungsgårdens mark Slottsskogen, Masthuggsbergen och Skansen Kronan. Detta Majorna var så pass folkrikt att endast fyras svenska städer vid tidpunkten var större och två var ungefär jämnstora. Men det blev den troligen mer realistiska tanken om införlivning som vann gehör och 1847 sökte Majorna införlivning i Göteborg vilket slutligen blev beviljat 1868. Efter införlivningen delades Majorna upp i rotar**, först i tre och senare i fem. Gränsen mot Göteborg gick i södra delen av Stigbergsliden. Någon stadsdel kallad Kungsladugård fanns inte och inte heller Sanna eller Sandarna. Klippan fanns som ett område inom Majorna likväl som Gråberget, Majnabbe och andra mindre områden som dock inte hade några egna administrativa funktioner. Kungsladugård tillkom först 1917 och har således aldrig varit en självstyrande stadsdel utan alltid ett område inom Majorna. Ungefär likadant är det med Sandarna som byggdes på 30-talet och innan dess var ren landsbygd. Gråberget bestod mest av hus, stugor och ruckel fram till på 50-talet och har heller aldrig haft någon egentlig planerad bebyggelse innan detta.

 

Dagens Majorna

Någon egentligt klart avgränsad stadsdel med egen administration som heter Majorna finns inte idag och har heller aldrig funnits. Som vi sett innan så har gränserna varit synnerliggen flytande och har ingått i olika konstellationer över tiden och alla som bor från Stigbergsliden till Sandarna och i Slottsskogen ner till älven har alla lika stor rätt att kalla sig Majbor. Vad som finns för tillfället är ett stadsdelsnämndsområde kallat Majorna som är indelat i fyra primärområden som heter Stigberget, Majorna, Kungsladugård och Sanna. Områdets gränser kan ses på kartan. Ett stadsdelsnämndsområde är dock ingen stadsdel i gammal bemärkelse utan en administrativ enhet som inte behöver bära namn efter en stadsdel som finns eller någonsin har existerat. Linnéstaden är till exempel en sådan sentida konstruktion som inte existerat som en stadsdel. Linnéstadens stadsdelsområde innefattar helt enkelt de stadsdelar (bl.a. Masthugget, Annedal och Olivedal) som finns runt Linnégatan. För att visa på hur det över tiden kan förändras kan man nämna att det vi idag kallar Masthugget förr kallades för Stigberget, medan Stigberget idag anses vara ett område inom Majorna nedanför det som nu är Masthugget. Det traditionella Masthugget var vidare det område som innefattades av älvstranden, Järntorget, Masthuggstorget och Långatorna…

 

Majorna.nu’s definition av Majorna

Som vi visat har Majorna ingen i sten huggen definition utan det är historia, traditioner och nutid som i samspel skapar det vi kallar Majorna. Majorna.nu tar fasta på detta och i vår egen Majornakarta inbegriper vi med stöd i historian följande område i Majorna. Stigbergslidens början och upp till Stigbergstorget vidare ner för Bangatan (husen på båda sidorna av vägen!) till Slottsskogen som i sin helhet i princip innefattas. Vidare ingår Slottsskogsvallen och Frölundaborg och allt som innefattas av Högsboleden, Högsbo industriområde och Sandarna. Sjöberget samt älvsträckan bort till Amerikahuset och upp till Stigbergslidens början räknas också in! Inte ett så litet område alltså men vi kunde ju ha tagit med mer och ändå inte våldfört oss på historian.

 

* En socken var ett administrativt område som bestämde i både kyrkliga angelägenheter och sådant som idag sorterar under kommunens ansvarsområde. Man utsåg således präster, höll husförhör, bestämde skatter, skrev ut soldater, höll fattighus och utförde allehanda annan byråkrati.

 

** En rote är ett gammalt sätt att dela in städer eller socknar i administrativa enheter. Varje rote skulle vara ungefär jämnstor så att olika bördor kunde fördelas rättvist, det kunde gälla att ställa upp med soldater, driva fattighus, dela ut post, osv. I städer kunde en stadsdel bestå av en eller flera rotar allt efter behov.

 

 

Text : Tobbe Johansson | 2009-02-22

Fler historiska artiklar om Majorna finner du här




http://creativecommons.org


Majornas sju hus  Bilden visar kartan från 1655 där Majornas placering (de sju husen) först visas. Kartan i sin helhet visar det område som då var gamla Kungsladugårds ägor. Ett klart större område än dagens Majorna.
(Karta hämtad från Göteborgs Stadsmuseum)


Majorna stadsdelsområde  Kartan visar Majornas stadsdelsområde som det ser ut idag med de fyra  primärområdena Kungsladugård (101), Sandarna (102), Majorna (103) och Stigberget (104) utmärkta.

Älvsborgs slott, fästning, älvsborgs gamla slott, älsvsborgs gamla fästning, älvsborgs fästning,

Målning av Gamla Älvsborg, vars ägor sträckte sig över stora ytor även utanför Majorna. Ruiner av slottet finns kvar vid Klippans kulturreservat.

Äldre kolerad bild över Majorna, sett uppe från Masthuggsbergen


Masthuggskyrkan, bangatan, stigbergstorget, karl johansgatan, landshövdingehus, masthugget, Göteborg

Länge ansågs Bangatan utgöra en sort gräns mellan Majorna och Masthugget.

Där boende på den östra sidan av gatan faktiskt tillhörde Masthugget.